Makaronen håller äntligen på att få sina tänder. Bättre sent än aldrig. Det sägs faktiskt att ju senare man får sina första tänder, dessto bättre kvalitet kommer tänderna ha. Makaronen kommer ha värsta hajtänderna i så fall, vassa är de i allafall.
Nackdelen med att få tänder är att man inte mår helt bra, i helgen hade hon nästan 40 graders feber och hon var rätt så konstig.
Nu när helgen var över så har hon lagt sig till med ett nytt beteende, hon har blivit blyg. När vi kom till öppna förskolan i måndags så började hon gråta när jag satte ner henne på golvet, sen så var hon som ett plåster och ville inte vika en milimeter från min sida. Det tog nästan en timme innan hon tinade upp och var sig själv igen.
Hoppas det här bara är en fas som hon ska gå igenom, för inte är väl makaronen en liten blyger? Nä eller jo?