Roadtrip 2009

Vi är fortfarande på roadtrip, igår så körde jag och makaronen från Växjö hit till Frövi. Kan väl säga att de där 35 milen var de långsammaste milen på länge, det tog 5 timmar. Nej, det är helt sant, f e m timmar!

Vädret var stundtals så dåligt att det kändes som att vara med i en katastroffilm, det regnade så kraftigt att sikten var lika med noll, lägger man dessutom till kraftig blåst och åskväder så blir det riktigt spännande.

Vi fick stanna till ett par gånger för jag inte såg vädret, ett träd låg över vägen på ett ställe och några kilometer senare så hade det inträffat en krock.

Har väl aldrig varit speciellt orolig över att köra bil innan, men när jag såg min lilla dotter sitta där i sin stol och titta ut med stora ögon, då kändes det inte helt kul att sitta där bakom ratten. Tänk om det händer oss något?

Vi kom hur som helst fram efter massor av timmar på vägen, körde fel gjorde vi dessutom så vi fick åka lite länge än nödvändig, men hey, det kunde varit värre.

Köpte förresten en ny digitalkamera, det vart en Finepix s1500, tror den är rätt så hyfsad.

Testar nya kameran

Testar nya kameran

Annonser

Som en klocka eller kanske en tupp

Makaronen är som en klocka, 05:20 varje morgon vaknar hon och ropar efter mig och lilla S. Undrar hur det ska gå när vi går över till vintertid, kommer hon gala vid 04:20 då?! Hemska tanke.

Nä du makaronen, det här med att gå upp så förbannat tidigt får du nog sluta med, för du tänker väl inte hålla på så här tills du flyttar hemmifrån?

Ingen rast, ingen ro

Nu återstår det bara 6 lådor som ska packas upp. Två lådor med böcker (inte mina) och 4 lådor med cd’s (mest mina), sen så är vi inflyttade!

Otroligt hur mycket tid sådant här tar, tycker vi har fixat mest hela tiden, men det är alltid något som inte är klart. Well, snart så kan vi ta semester med gott samvete, men först är det en ljummen i gräset (för lilla s) och lite annat som ska avklaras.

Sen i tisdags är vi förresten 100% Midsommarkransen-bor då vi lämnade alla nycklar och skrev över den gamla lägenheten till den nya ägaren.

Det känns lite skumt när man åker förbi huset där vi bodde och inser att:” nä just det, vi bor inte är”. Jag saknar dock inte den kryptan, fan vad mörkt och trångt det var i den lägenheten, huga!

Utsikt från lägenheten

Utsikt från lägenheten

Kransish

Så är man en kransenmedborgare. Kransish är helt grymt, mindre grymt att behöva flytta alla flyttkartonger dock. Tre och halvtrappa utan hiss leker man inte med, tur att vi slapp lyfta ett finger (nåja), vi hade flyttgubbar.

Satan vad de slet, de bar kartonger till de kräktes. Eller kräktes och kräktes, kanske var en överdrift, men det var inte långt ifrån!

Nu kanske du tror att det var skitdyrt. Nä. Det kostade typ 5 papp, värt varenda krona, i shit u not, den där trappan är hiiiimsk när man bär på en massa tunga lådor, jag har testat…